Alla vegetarianer där ute.

Jag får många frågor från er, och jag tror ni missat en viktig detalj:

Eran kost gör er sjuka. ni lever på mögelsvamp och kolhydrater. Det är eran kost som fått er dit ni är idag, med era diverse hälsoproblem. Det är inget som ligger i luften, det är eran felaktiga kost som är orsaken. Mår ni inte dåligt?

Quorn, detta sk. kött substitut är inget annat än mögelsvamp. När man tillverkar quorn har man som stora ballonger, vilka man på insidan sprayar ett medel på. Detta medel möglar. Möglet skrapar man bort med en skrapa, tadaa – Quorn!
Det låter för mig inte nå vidare mysigt över huvud taget.
Candida + mögel = CANDIDACANDIDACANDIDA
Idioti att äta detta skit!

Sojaprodukter i all ära, men ni blir fulla av slam av sojaprodukterna. Slam som hamnar överallt i kroppen. Rensar man då inte en gång per år med Roberts tarmrening så stannar de där slamet, och slamar igen lite här och där.. konsekvenserna av detta vet jag ej, men att veta just detta räcker för mig i alla fall.

Jag var med om en händelse för ungefär 4 år sedan, då jag blev lite avskräckt från att äta kött. Detta var innan jag visste att candida existerade och innan jag förstod hur man som människa ska leva. Jag slutade äta kött under några månader.. det var DÅ jag blev sämre, det var DÅ alla mina utslag på händerna började komma, acne, torr hy och sämre mående i övrigt.

Under ungefär samma tid fick jag veta att pappa var sjuk, och allt detta i kombination gjorde mig minst sagt handikappad fysiskt. Då insåg jag att herregud, vad har jag gjort mot mig själv? Bytte naturlig mat mot MÖGEL! Vilket jädra partaj det måste ha varit där inne i min kropp, candidan kunde FROSSA i godsaker.. och det kändes, att det var party. För fy tusan hur jag började må! Hur ni som levt såhär i flera år mår, kan jag inte ens försöka att föreställa mig. Jag vet bara vad ni missar, och den känslan ni missar, den är livet!

Vegetarisk mat är ingen bra mat! Det står jag för.
Jag förstår er som tycker synd om djuren, men herregud.. vi är inte gjorda för denna mat. Vi ska äta kött, och slutar alla äta kött skulle det gå grisar och kor och älgar överallt!

Jag förstår er som tycker synd om djuren, men, ska ni få cancer i framtiden och dö en smärtsam död bara för att det är synd om djuren?
Ska ni ha ont i kroppen, vara överviktiga, trötta och allt de där resten av livet.. för att det är synd om djuren?
Ska ni bli råförgiftade av candida, bara för att det är synd om djuren?

Betyder inte Er egen hälsa mer? Är inte den prio ett? Ska inte Du må bra i första hand?

Annonser

Regulat

när jag var candidaförgiftad mådde jag såhär:

  • kroniskt trött. jämt jämt jämt trött. hur mycket jag än sov. alltid trött!
  • hade fruktansvärt ont när jag kissade och hade återkommande urinvägsinfektioner.
  • deprimerad med allt vad det innebär. panikångest, ovilja att leva.. m.m.
  • buckliga naglar, tappade naglar. utslag på händerna. hemska sådana.
  • alltid ont i magen, alltid nåt fel, ont, förstoppad, spyfärdig, spyr..
  • ständig smärta i leder och muskler.
  • sömnstörningar
  • dålig koncentrationsförmåga.
  • mens värk nå in i helvete!

När jag började med Robert Gray och Syclovir och slutade äta skit var alla mina symtom borta på en vecka. Och några till som jag inte visste att jag hade för jag hade haft dem så så länge jag kunde komma ihåg. En vecka! En endaste vecka..

Jag äter syclovir än idag, nu nästan 3 år senare. Men bara lite grann för att hålla mig frisk, och även Roberts Bulk tar jag lite av varje dag för att ha en bra mage. Utan Bulk kan jag inte leva, och ingen annan i min närhet heller för den delen 🙂

Bulk är botemedlet på Magkatarr! Ifall ni känner någon som lider av det? Ganska mycket bättre än mediciner som vad jag förstår kostar skjortan för folk med katarr?

Allt kan ni köpa här!

Nu har jag även börjat med ett medel som heter Regulat, mirakelmedel som heter duga! Grymt! Rekommenderas till ALLA!

jag har för många idéer!

jag vill göra allt och lite till. igår fick jag tusen gånger inspiration, men jag vet varken hur eller var eller när. bara att!
det här blir luddigt, men det får vara så. Jag VILL! jag vill hjälpa er där ute.. ALLIHOPA av er.
jag vill ut med informationen som är så simpel och så viktig. men jag vet inte hur, en dag kommer jag. då står jag på scen!
Bo, jag kommer! jag ska.. men inte nu, nu är jag upptagen. sen räknar jag med ditt samarbete, ok? 😉

det gör ont.

det gör så ont att se hur liv kan sluta så fort. hur skör man faktiskt är. hur ont det gör i själen och i hjärtat. jag tänker tillbaka på Joel. hur nära det var att jag följde med i bilen som tog hans liv den där kalla natten i december. jag minns när Micke ringer och berättar när han dött på sjukhuset. hur chockad jag var och hur förtvivlad och ledsen jag blev. jag minns hur jag sitter i soffan i köket med mamma och bara gråter och gråter i hennes famn. livet är orättvist och det är alltid de bästa som går bort först.

en ung tjej har nyligen blivit påkörd och inte klarat sig. i samma lilla by jag växt upp i. det är så tragiskt och jag känner mig som 16 igen. 16 år, rädd och ledsen. ensam. ensamast i hela världen.

tio år senare händer det igen. den gången valde han själv att ta sitt liv och jag hann inte rädda honom. det var min nyfunna ”bror”. en bror jag inte hade men som passade mig så perfekt. tyvärr ville han inte leva hur mycket jag än försökte hjälpa. min bästa vän.. den allra finaste jag visste. det är så orättvist!

det är alltid de bästa som dör. varför är det så? vad har dom gjort som gör att dom inte får stanna? vill makterna där uppe ha tillbaka dom?

det känns idag som om det inte gått någon tid. ingen tid alls sen min pappa dog för snart två år sedan. inte tiden då han var sjuk. inte tiden efter han dog. det känns som om allt är som vanligt, att han sitter på sitt kontor där hemma och jobbar, dricker kaffe och kanske ringer han när som helst? det känns som om jag är 16 år igen. 16 år och utan sprickor i hjärtat efter alla som gått bort.

jag hoppas vi ses igen..