Jag fick en fråga som lyder:

Jag undrar om man verkligen blir frisk nån gång. För om man blir det ska man väl kunna äta lite mer som folk gör utan att reagera så kraftigt.. för det är ju ett tecken på att man fortfarande inte är bra. Känns ganska hopplöst om man typ blir bra men aldrig ska få nästan ta nå socker eller alkohol igen… Då är man ju inte “frisk” i alla fall.. Är inte helt kolhydratfritt dåligt för kroppen?

Jag har under en lång tid i min kamp mot candidan känt att jag kämpar förgäves. Hopplöst, jag trodde aldrig jag skulle bli bra igen. Jag va villig att ge upp, skita i allt, och ta konsekvenserna av det. I mitt fall var inte det så bara.. Jag hade sådan smärta i kroppen att jag inte stod ut. Lederna kändes tröga och smärtade, jag sov bort min tid och mina händer.. usch mina händer. Jag ångrar bittert att jag inte tagit bilder på mina händer. Vissa människor kunde inte titta på dom utan att känna äckel. Jag ville ge upp, men jag kunde inte göra det. Jag fick bita i det sura äpplet och fortsätta om jag skulle orka leva vidare. Alla tårar jag fällt, all ångest jag haft över vad jag gjort mot mig själv och min hälsa. Allt har varit värt det! Och det är inte för evigt, du gör detta tills du inte längre har candida överallt i kroppen, i tarmarna, i blodet, i hjärnan, i lederna, under huden, i munnen.. den sitter överallt i dig om du har symtom, när du har överväxt av jästsvampen som gör dig candidaförgiftad.

Jag anser att du ska leva med den kropp du har under resten av ditt liv! Det är bara Du som kan göra om och göra rätt för att bli frisk. Ingen annan kommer ta på sig det ansvaret, inget brev kommer komma med svaret på allt du längtar efter om du inte tar reda på faktan själv! Ingen kemikalie-medicin kan rädda dig och ge dig en genväg! Hälsan betyder allt och borde gå före allting annat. För allting annat finns kvar. Det försvinner inte, du förbjuder inte dig själv att ”aldrig mer ta en öl med polarna” du gör det inte för tillfället bara. Vi är villiga att betala mediciner och offra hälsa så vi blir sjuk, men inte att betala för att hålla oss frisk?

När du kämpat klart och känner att nu är jag verkligen färdig, Grattis! Du har lyckats. Du har då vunnit tillbaka din hälsa och du kan göra vad du vill med den! Man ska kunna äta lite mer kolhydrater, kroppen ska kunna hantera mängden candida själv utan att du ska behöva bli förgiftad igen, men du kan bli förgiftad fler gånger. Det är inget ovanligt. Candida är ganska vanligt men ingen har kunskapen om den.

Dom kunskaper du får längs vägen angående leverne, hälsa och mat är så stora och så självklara att du nog inte vill byta bort det sen. Förutom att du numera kan äta tårta med alla andra som vanligt igen. För du har vunnit! Du har vunnit tillbaka friheten, ett liv utan smärta, och ett liv med så många nya självklarheter du kommer vara evigt tacksam för!

Helt kolhydratfritt är det väldigt svårt att äta, du får alltid i dig kolhydrater på ett eller annat sätt, och det heter ju faktiskt Lite Kolhydrater Mycket fett (Low Carb High Fat). 🙂

Sen finns det många som tror att hjärnan behöver kolhydrater för att fungera alls, väldigt mycket kolhydrater är mängden uppsatt till dessutom. Detta stämmer till viss del, vissa delar av hjärnan behöver socker. Men det måste inte vara socker som du ätit (nu säger jag socker eftersom kroppen omvandlar de kolhydrater du äter till socker) Kroppen kan fixa detta socker av aminosyrorna protein är uppbyggda av. Äter du ett ägg t.ex så kan äggvitan användas som råmaterial för att göra socker.

En tanke som slår alla innan dom blir ”omvända” 😉 till denna typ av leverne, är: Går man inte upp i vikt och blir dålig igen sen när man börjar äta normalt igen? Klart som fasiken att du gör det, det var ju pga hur du åt då som problemen började från början, eller hur? Detta är ingen sorts tillfällig diet eller bantningskur! Det kommer du upptäcka när du börjar. Jag skulle aldrig vilja gå tillbaka till 3 portioner makaroner om dagen och läsk till maten. Jag är inte de minsta intresserad av det eller hur det får mig att må, eller saknar det på något sätt. Och blir jag sugen, inte tvekar jag till att smaka. Det slutar då oftast i att man bara blir påmind om varför man inte vill äta det där från början. (Jag får fruktansvärt ont i magen t.ex.) Bieffekterna kommer ganska direkt och får dig att trigga igång och tänka till ännu en gång, och ta hand om din hälsa igen och inte trilla dit! 🙂

Alla är vi människor, jag är ingen moraltant som säger ”Du får inte!” jag äter också godis och glass, jag tar en drink eller 3 😉 med mina vänner vid tillfällen och har kul, och jag förtjänar verkligen det, för Jag är frisk nu!

Vad väntar Du på?